Smådjursklinikens väntrum...

Känns som jag spenderar alldeles för många timmar där nuförtiden. Igår var det dags igen då Tixs tass (på det skadade benet) var ordentligt svullen i onsdagskväll när jag la om stödskenan. Hon har haft lite skavsår på tåna från skenan och risk för infektion fanns. Åkte till Ulltuna igår eftermiddag efter två videoföreläsningar som jag inte kunde missa. Eftersom jag fick komma in på akut-tid så blev det att slå sig ner i väntrummet och sitta och glo i nästan två timmar innan vi fick komma in. Trots att det bara var en patient inne före oss och "vi bara skulle behöva vänta en kort stund", citat receptionisten. Vad en kort stund innebär är tydligen ganska relativt. Lite småunderhållande är det dock att sitta och titta på alla djur med hussar och mattar som passerar förbi och väntar precis som vi. En pratglad man som skulle hämta sin tax tyckte det var trevligt att Tix var så snäll och klappbar trots att hon var så mörk i ansiktet ( Äh va?!). Tillslut blev vi då hämtade av en av dessa ständiga veterinärstuderande. Jag vet att de såklart måste få sin praktik och det är jättebra att det kommer nya veterinärer och allt sånt...men varför måste jag stå och dra hela historien med skadan och hon göra sin långdragna rutinundersökning av Tix när jag varit där flera (alldeles för många) gånger de senaste veckorna och jag vet precis vilken del av henne som är problemet? Var nog lite kort mot henne men man blir lite less-Kan de inte läsa i journalen så att det går undan lite och vi kan åka hem? Funderar på om det inte är bättre att åka till Strömsholm i framtiden (hoppas ju dock att man inte får anledning att besöka denna typ av inrättning så ofta igen) eller finns det vet.sstuderande där också tro. Tror att det finns andra viktigare saker som också är bättre på Strömsholm. I vilket fall så kom iaf den riktiga veterinären till slut och hon var faktiskt en av de trevligare vi träffat, hade läst på om Tixs skada och pratade så jag förstod. Tix hade en infektion så såren tvättades och så fick vi antibiotika och Rimadyl(smärtstillande och antiinflamatoriskt) utskrivet plus att vi lindade lite lättare om tassen och fick ordination om att massera tårna. Jag märker en klar skillnad redan idag vilket framförallt visar sig på att hon har lättare att gå på benet igen som sjukgymnasten påpekat är ett måste. I onsdags och igår ville hon inte gå på benet vad jag än gjorde för övning men det hade förmodligen att göra med tassen som nog gjorde ont. Smärtstillande är bra, tralalala!
På onsdag ska vi dit och röntga igen och förhoppningsvis blir hon av med skenan då.

Idag är jag hemma med Tuva som är förkyld. Ska dock försöka plugga lite nu medans Tuva sover och springa ut en snabbis med hundarna. Tix får bara rasta precis utanför och sen gå in igen så går jag lite längre med Krut. Det är ganska nyttigt för honom att vi går själva och passar på att träna lite samtidigt. Han har fått en riktigt bra leklust nu och är mycket mer föremålsintresserad och vill kampa med sakerna, vilket gör det mer tacksamt att träna honom. Hundchefen på myndigheten är på semester nu så Krut ska vara kvar iaf en vecka till. Känns lite meningslöst men eftersom jag ändå inte kan göra något med Tix så kan jag ju kan jag ju försöka göra honom så bra som möjligt inför att han ska hamna hos sin nya ägare så småningom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback